torsdag 28 juni 2018

Lust




Lust …
lust att leva …
skapa …
hänföras ….
resa mellan världar ….
mikrokosmos
makrokosmos
Existensens cellminnen

Reser
Flödar
Är
Är inte
Finns
Finns inte

Fastän ändå …
i lustens färger
badar min själ
därför är jag.
 
Så blev det tre nya tavlor …..

måndag 18 juni 2018

En hemsida fr om juli-18



Som ett led i att jag nu minskar mina arbetstimmar
så kommer min hemsida
www.carinnoelius.se
och
www.conspirito.se
åter att fusioneras.

Fr om slutet på månaden kommer du att komma till
www.conspirito.se
oavsett om du skriver
www.carinnoelius.se eller www.humandesignart.se
 
Jag har fört över all information som fanns på min egen hemsida
till www.conspirito.se
så det är bara att klicka på mitt foto
så finns allt där!!!
Lite mindre att hålla reda på...
och mindre utgifter ;-)

Kram

söndag 17 juni 2018

I nymånetid

 
Igår stängde jag slutligen dörren till min praktik.
Städade och tömde.
Satte nyckeln i låset och vred om för sista gången.
Tjugofem år av terapeutiskt arbete lämnar jag bakom mig...
i nymånens tid.

På vägen hem pratade vi om att Roslagsbanan åter ska stängas
för ombyggnad av stationen i Åkersberga
och jag suckade och tänkte. "oh nej, då blir resan till stan så krånglig igen" -
Men så insåg jag att det blir den inte.
För jag ska inte resa till stan.
Framtiden ligger öppen framför mig.
Blank.
Tom.
På frågan vad jag ska göra nu, har jag inget svar.
Jag tillåter mig att inte veta.
Tomheten är fruktbar.
Det litar jag på.
Jag välkomnar ovissheten
och vet att den också ger mig möjlighet att värna friheten.
Jag hoppas att jag kan skriva.
Jag vill dansa, skratta och unna mig bekymmersfria dagar.

Jag vill leva La Dolce Vita ...

Lite i smyg önskar jag mig dock,
att min livserfarenhet, fortsatt, kan vara till nytta på något sätt.

Det fungerar jättebra att arbeta över ZOOM
och jag gör, fortsättningsvis, mycket gärna genomgångar av Human Design,
guidar gärna via Gyllne Stigen,
och jag vägleder gärna.
Med Zoom är jag fri att vara utomlands och ändå vara till förfogande.
Det är en fantastisk kombination!

Och om någon hellre vill ha ett personligt besök så går det också bra,
när jag är hemma i Åkersberga.

Så nu är en epok definitivt över.
Det terapeutiska rummet är stängt.
Tiden och rummet har varit så rik på möten.
Det har bjudit på djup och höjder ..
Så mycket sorger har jag mött, men också många skratt.
Så många frågor men jag har också sett insikter glimma i ögon.
Tacksam lämnar jag rummet, där varje fråga fått fritt utrymme.
Där samtalen burits av förtrolighet och där vi alltid var minst tre i rummet.
För Kärleken var alltid närvarande
där mellan oss.

Det är nymånens tid...
Jag sträcker upp mina armar och händer mot himlen
och min själ utropar:

Här är jag
för Dig
Jag är helt din...
Ta mig i din famn
Dansa mig till kärlekens sista ton
Älskade Liv



måndag 11 juni 2018

Ögonblicken



 
Magiska ögonblick
Då när allting stannar upp
när livet koncentrerar sig i ett enda intryck
När allt annat blir oväsentligt
när varje krav och förväntan tystnar
när drömmar upplöses
för en vackrare verklighet
 
Stilla ögonblick
när allt är i sin ordning
när ingenting fattas
när Allt Är här
Bara här
Anspråkslöst
fastän storartat
Okomplicerat
fastän mystiskt
 
Som en ljudlös viskning
mitt i tankarnas sorl
mitt i känslornas virrvarr
 
Stilla
intygande
välsignande
befriande
försonande
 
med allt det andra.

lördag 2 juni 2018

Längtan är min ledtråd

 
Jag söker icke längre ett enhälligt och permanent svar på livets mysterium.
Sanning är en ogripbar illusion,
ty allting undergår en ständig förvandling.
Längtan är min enda ledtråd.
Transformation är min drivkraft.
Livets syfte pulserar i takt med mina hjärtslag.
Jag behöver icke söka.

Jag är kanske en tillfrisknande romantiker
ty jag märker hur mitt medvetande ständigt vidgar sig
- samtidigt som det koncentrerar sig runt en enda avskalad punkt
av ett stillat begär.
 
Den Ende har blivit Alla.
Det enda har blivit allt.

Romans övergår i sällsam lovprisning.
I ett outsinligt flöde som inte låter sig stoppas
- av vare sig tid eller rum,
av objekt eller subjekt -
upphöjs det nedsänkta
och det upphöjda sänker sig ned
i en mystik vigsel.
 
Mitt väsen är endast en passage
varigenom solstormar och rymdväder passerar.
Jag är - precis som du - stjärnstoff som skördar stjärnljus

Allt jag är; 
varje cell,
varje känsla, tanke, minne och föraning är till låns
till åminnelse av det som varit…
som en garanti för att jag finns till just nu,
och som ett löfte om det som komma skall.
 
Så hur skulle jag kunna säga dig vem jag är,
om jag inte erkänner för dig att jag inte vet
vad i mig som är övergående och beständigt?

Men i det icke identifierbara har jag en slags identitet
I min flyktighet hör jag hemma
I det icke fastslagna
anar jag mitt rätta, men aldrig uttalade, namn.

Längtan är min enda ledtråd.