söndag 29 oktober 2017

That´s whats friends are for ...for good times, for bad times...

Idag har varit en så rörande dag.

I fredags hämtade jag mitt lager av dessa två böcker från Hofors.
Många böcker.
Jag greps av stort missmod och tänkte:
Det är ingen idé att jag skriver färdigt nästa manus!
Jag älskar att skriva men ogillar att själv behöva "sälja" -
Jag älskar möten med människor, goda samtal och att berätta men ogillar
att säga "du borde köpa min bok".
Jag älskar att bli inbjuden och kommer så gärna till sammanhang där jag är välkommen,
men jag ogillar att tigga om att få komma och presentera mina böcker.
Så där av letar sig mina böcker ut långsamt i världen -
och jag är oerhört tacksam för varje läsares underbara respons.
Du kan läsa recensioner på min hemsida: www.carinnoelius.se

Så nåväl, det har varit en dunkel natt.
Hur gör man?
Och så berättar jag lite på FB om hur det var att hämta böckerna.
Fascinerad av hyllmeter efter hyllmeter av förverkligade författardrömmar,
men också knockad av missmod.
Hur ska jag nå ut med mina böcker bland tusentals åter tusentals böcker.
Insåg i natt att jag behöver hjälp.
Varje recension och varje rekommendation är GULD värd.
Men igår deppade jag.

 
Stjärndistributör i Hofors ...

och i dag kom all kärlek..
Nina min vän skrev: Kan varmt rekommendera dina underbara böcker.
De ska nå ut, vi behöver dem!

Jag har fått så mycket fin feedback på mina böcker
och är så tacksam för det.
Och orden från Nina idag var som balsam som lindrade mitt missmod.

När jag ändå låg vaken i natt och grubblade passade jag på att tipsa lite om Human Design på FB.
Responsen värmer så mycket.
Tack vackra, begåvade kvinnor!

Älskade vänner, Maria och Therese skrev om min "tjänst"
att guida människor genom Human Design så här:
Maria; Det här var den absolut bästa läsning jag någonsin har fått.
Och jag har gjort mååååånga!
Jag rekommenderar er alla att göra en på er själva men även för era barn.
Det här kommer att hjälpa mig att leva på det sätt som jag är designad att göra.
Bort med allt dömande och välkomnar in ett kärleksfullt och ansvarsfullt liv.
Tack Hannah Carin - du är amazing!
Wow, Maria - jag är gråtmild av tacksamhet.

Therese skrev; Jaa, gör en genomgång med Hannah Carin. 
Det fördjupar aspekten av dig själv och närheten till den storhet som bor i det allra mest autentiska.
Och hon skrev också i ett annat forum:
Vilket fantastiskt redskap Human Design är. Jag har fått en klarare bild och en massa fräscha insikter. Tack Hannah Carin "you rock".

Nina, kära vän bekräftade: Hannah Carin din visdom strålar fram när du gör HD. Det är fantastiskt.

Häromdagen skrev kära vännen Lotta, i annat forum:
Jag är så tacksam Hannah Carin som har gått igenom min och mina barns designer. Det har hjälpt mig att guida dem och stödja dem att leva vad de är ämnade för.
Jag rekommenderar H-C varmt!

Längs vägen har jag fått uppleva så mycket tacksamhet av många.
Jag fullständigt älskar att få chans att belysa och bekräfta varje människas storhet
och också skapa förståelse för inneboende sårbarhet för att bättre respektera den man ÄR.



Traskar vidare på min väg...
Dagarna den här veckan har varit laddade med
"Purpose" via neutrinoströmmarna från solen.
Inte ens att sörja och misströsta är bortkastat,
ty, det är bara en annan väg att återknyta till syftet.
Bakvägen liksom...
Jag vet så väl att detta är vad jag är ämnad att göra
skriva
och inge hopp.

Genom HD och i mina böcker får jag möjligheten att inge hopp.
Idag behövde jag hoppfullheten given till mig.
Och jag fick det av mina vänner!
Tack för att ni rekommenderar mig och det jag kan ge till era vänner.
TACK!! TACK, TACK FRÅN DJUPET AV MITT HJÄRTA!

fredag 20 oktober 2017

Till kärlekens sista ton

 
"Själsfoto"
 
Det här är nog mitt innerst inne

onsdag 18 oktober 2017

Höst igen

 
Hösten kröner mig
påminner mig om tid som har passerat
om mognad
om att tid löper ut
och
om allt som livet har berikat mig med,
som har inspirerat mig
och fått mig att slå ut i blom.
 
Det finns en djup glädje över hösten
i blomningens åminnelse
finns tacksamheten.
För allt det jag lärt mig, åstadkommit och upplevt.
Blivit eller fått till låns.
 
Det finns ett vemod över skördetiden
trots livets frukter,
trots de klara färgerna
och den höga luften.
 
Det påminner mig om det ändliga
och om tiden när mitt väsen skall skalas av
reduceras till "min nakna essens"
då när allt utanpåverk faller till jorden.
 
Det är då som så mycket av det som förr var viktigt
blir oviktigt
och det som förr var oviktigt blir viktigt.
 
Det väsentliga träder fram
Det som inget annat är än att andas
en dag till,
utan särskilda ambitioner
utan jakten på framgång
 
men ett andetag fyllt av kärlek.
Stilla kärlek.
 
Inget mer - för det är allt.

tisdag 3 oktober 2017

LEO 17 år idag!

Denne mirakelgosse fyller 17 år idag!!
Hipp, hipp hurra LEO!
 
(Foto Göran Segermark)
 


Snart kommer Linns bok om hela olyckshändelsen och tiden efter.
Boken har samma namn som Linns sång
"Himlen måste sakna en ängel"
Norstedts förlag i början på nästa år.
(Bilden är från omslaget till den CD:n)

Jag fick äran att läsa manuset innan det gick till förlaget för
slutredigering och jag grät efter åtta sidor. ..
Så rörande att läsa fastän jag varit med i varje steg.

Men idag firar vi miraklet;
att Leo får uppleva sin sjuttonde födelsedag!
Det är fortsatt en tuff resa
men det svåra uppvägs av att himlen får fortsätta sakna sin ängel
och att vi har fått behålla honom hos oss!

Tack gode Gud för det!
 

Bokmässan i Göteborg

Yvonne Frank Månsson och jag

Härliga Athena restaurang med grekisk gudinna som serverade oss -
och håller om Anna, Yvonne och mig här!


Boksigneringsstund på söndagen före avfärd.
Tycker det är gulligt att det råkar stå "Mamma" på det stora M:et
bakom mig i en lekhörna för barn.
Längtar hem till de mina efter en månad i Spanien och fyra dagar i Göteborg.

Att vara på bokmässa är en särskild upplevelse.
Massor av folk, fastän det blev ett lägre antal besökare i år
p g a hotet om bråk runt demonstrationen.
Men ändå ...ett myller av intryck och ljud.
Det är inte lätt att höja rösten för en liten titel (eller två)
bland tusentals titlar, berömda författare och andra celebriteter -
som t ex Prinsessan Märtha Louise ..
Björn Ranelid, Lars Lerin (älskar honom!)
Lapidus, Läckberg, Loa Falkman m fl m fl.

Men så plötsligt kan fina samtal uppstå,
en bok kan finna en ny famn,
en ny vän kan bli funnen,
ett intressant möte med kollegor
eller andra förlag.
Skumpa och fest.

Författarlivet är brokigt.
Önskar att jag bara kunde sitta i min lilla stuga och skriva
och att boken sedan sålde "sig själv" ...
Att jag blev inbjuden att berätta,
men aldrig behövde föreslå att någon ska köpa mina böcker.
Det drömmer jag om!
Fortfarande har jag en önskan om att bli
en Paula Coelha
(Paulo Coelho i kvinnlig tappning - fast i min egen version) ...

Det sägs att drömmar kan slå in
men bara om man arbetar hårt för dem
och aldrig tvekar att fortsätta försöka ...
Så då är det kanske ändå inte möjligt
eftersom jag BARA vill skriva??!!
 
Den som lever får se!