söndag 30 juli 2017

Sommardagar

 
Sommarens dagar
som ett vackert pärlband.

Har fått uppleva vita sandstränder;
sol, värme, mjuka vindar
både på Bahamas och i Grekland.
Jag har njutit av fina möten,
kulinariska höjdpunkter
i andlöst vackra solnedgångar.

Konsten är att landa i nuet;
oavsett jag går på en sandstrand på andra sidan jordklotet
eller trampar på min cykel runt Skärgårdsstad.
Konsten är att se skönheten;
precis just här och nu.

Hämtar mig just nu från något slags bakslag;
ungefär som att resornas alla berusande intryck har gett mig en slags "baksmälla".
Någon vecka har en "demon" flåsat mig i nacken
och pekat på allt jag borde göra nu när jag är hemma igen.
Allt jag borde göra mer av, bättre och mer helhjärtat
för att lyckas i livet.
För lyckas med något tycker inte denna demon att jag har gjort.
Inte någonsin med någonting!

När jag med pipig röst svarar upp och säger att jag
skrivit tio böcker, målat ett stort antal tavlor
och i alla fall sålt lite av både böcker och tavlor
hånskrattar demonen.
När jag lika pipigt säger att jag har varit uppskattad som
kursledare och terapeut i tjugofem år
storskrattar demonen.
Blev du rik?
Blev du känd?

I jämförelse med vem och vad, säger jag med gråten i halsen till mitt försvar,
fastän demonen redan har lyckats med sitt uppsåt.
Misslyckad!
 
Och jag gråter en aning vid frukosten.
Trött av den inre stressen.
Kent lyssnar tålmodigt när jag sakta benar upp begreppen;
tar lite hjälp av min design -

Jag är ett naturbarn*
Ett naturbarn som så ofta blivit kallad "the coming star".
Andras tilltro, andras projektioner och förväntningar
har varit uppmuntrande
och gett mig hopp,
men så snart man "pushar mig";
så snart man vill ha in mig i en given box;
så snart man säger: så här gör man; så här borde du göra
så kommer mitt självtvivel smygande.

Naturbarnet i mig förlorar leklusten.

Och "the coming star" ses dala från omgivningens projektioner.
Och själv känner jag mig otillräcklig och fel;
jag som gör andra besviken över att jag inte motsvarar deras förhoppning om mig.

Så gråter jag ut. Lättad.
Den obegripliga känslan av stress lämnar mig.
Demonen tystnar.
Jag är ett naturbarn.
Och någonstans anar jag att jag inte längre ska
tillåta mig att bli till i projektionen;
inte drivas av den; inte hoppas av den;
men istället minnas:

Att jag är okej precis där jag är, just nu, i livet.
Du är också okej precis där du är, just nu, i livet.
 
Och så länge jag lever och är trogen min natur
så är jag Miss Lyckad!!
 
Bläddrar i min senaste bok och ler! Är så stolt över den!
Är så stolt över mig själv och ordets gåva som jag har fått.
Andas ut och låter mig absorberas av nuet;
och fram träder magin igen!!
 
* Profil 6/2

måndag 3 juli 2017

Härligt att se!

 
Det värme i mitt hjärta att se Linn, Leo (som står)
Noel och Stella så glada.
Pappa Anders fotograferar med lyckat resultat!
 
Välförtjänt semester för dem alla.
Leo har kommit in på Teknisk linje på gymnasiet -
vilken prestation efter de två tuffa åren som gått!
 
Noel är fotbollstjärna och fick jättefina betyg
fastän han knappt kunnat få någon läxhjälp p g a av familjesituationen.
Stella Bella Busdrake har också blivit stor!

Och Charlie-vovven är hos oss medan familjen är på semester!
 
Och så mitt minsta barnbarn Isa, som vill att mormor ska komma på besök - nu!
lilltösen, kommer snart!
 
 
 

När livet leker - Bahamas kryssning


Går i sidenklänning och njuter!


Först Nassau, sedan CocoCay bilden ovan,
sedan Key West. Underbara dagar!

 

Kent och jag som älskar att dansa!
Massor av underbar latinodansmusik!
 

Sista kvällen med ett härligt gäng kollegor:
Fr höger: Bodil Nilsson (hennes man Leif, syns tyvärr inte på bilden)
Kent, Isabelle Månsson, Lena Franzen, Caroline Lifvenforth,
nacken på Lenas man Bosse samt nästippen på Yvonne Frank Månsson.
 
Vi for med 350 ASEApartners och fick så mycket inspiration, nya vänner, kunskap och utbyte!
Blir du nyfiken på ASEA, så titta gärna in på min blogg om ASEA:
http://www.aktivtvatten.blogspot.com
eller min ASEAhemsida:
 
Ha en fortsatt underbar sommar!!