tisdag 26 januari 2016

Livets flod

 
Så flödar livet vidare
längs livets gulddränkta stränder och stötestenar
 
Så som floden och havet är ett
är också vår ingång och utgång ett.
Vi är så mycket mer än själens rolösa dyningar
Djupast är vi själva strömmen i vårt eget liv;
det som badar i evighetens nedslag;
det som döper vår själ
i heligt vatten och
välsignar vår färd.
 
Överlåtelse är, för mig, att ge mig själv
tillbaka till strömmen;
att inte längre simma motströms
och inte heller blockera flödet
i inkarnationens flodbädd
 
och i tillit ge efter
för strömmen
 
Jag har ingen aning om riktningen;
jag har ingen plan
bara att om och om igen,
med tillit
sänka den jag tror jag är
i mitt inre dopvatten
 
och resa mig upp
följsam
Strömmen.
 
Tavlan har jag målat;
nej det har jag inte.
Jag lät den bli till
helt utan penslar,
förväntan
eller idéer
om vad som skulle bli.
 
 

lördag 23 januari 2016

Presenterna i mitt liv



Vackra, begåvade döttrar
underbara personligheter
de finaste presenterna i mitt liv
som gav mig
Leo, Noel, Stella och Isa
älskade, fina barnbarn
 
Jag hoppas så innerligt att dom ser
den underbara plats i mitt inre
som jag befinner mig på
och som dom alla har varit vägen till.
 
Jag önskar så att mitt hjärta når fram med ett enda bud:
Älskade människa, tro på dina drömmar
men tro ännu mer på verkligheten.
Tro på livet.
 
Och om jag kunde ge, de mina, ett arv i förskott
då skulle jag ge bort
vad kanske bara år av mognad kan ge:
förmågan att se livets skönhet,
den obrutna skönheten
som evigt strålar fram
om vi bara
väljer att se.
 
Tack för skratt och tårar
tack för de vackraste talen
Det var än en gång att
"leva la dolcevita - och bada i champange"
 
Nu ska jag hänge mig åt åldrandets heliga rit
genom vilka återstoden av mina obeaktade och kuvade karaktärsdrag skall frigöras.
Nu är tiden att ocensurerat låta min visdom synas parallellt med min enfald.
Det svar jag har ska blandas med det som inte går att besvara.
I en salig blandning!

fredag 22 januari 2016

21900 dagar

 
21 900 dagar och nätter
har jag vandrat på min livsväg
Jag har famlat,
irrat
sökt
funnit
flirtat
lekt
älskat
mött
dansat
skrattat
gråtit
kommit
lämnat
sjunkit
lyft
glömt
hedrat
stridit
förbannat
ångrat
försonats
skapat
skrivit
målat
skrivit
utforskat
fött liv
värnat
vårdat
bett
anat
insett
omslutit
omslutits
vilat
 
 
hängiven varje steg
 
jag tror jag har hittat hem
 
Tack för uppvaktning och hälsningar
tack till er alla som
jag  har fått möta längs vägen
som korsat den
slagit följe
mött mig
sett mig
tagit farväl
och återkommit
 
Tills sist sammanflätas tiden och vägarna
till Ett.
 
Tack Liv, för att jag har fått nå hit.

söndag 17 januari 2016

I en annan värld


Jag lever på ytan men finns i djupet
Det är en vacker yta
som att gå på änglamarken
Jag söker inte Gud
för det gudomliga är allestädes
Jag är omhuldad
på samma sätt som snön bäddar in
liv i tystnad
Omhuldad av närvaro
som inte anmäler sig
häver sig,
inte ingriper;
som inte vädjar
eller klagar
som inte berömmer eller anklagar

Jag finns på djupet
där evigheten pågår;
det som varit, är och skall bli
avtecknar sig som spår av ljus
i mina cellers universum
Jag finns på djupet
där det polära är enhetens äktenskap
där dualiteten är de älskande två
där motsatserna är varandras livgivare
där det kluvna är eggelsen som
får kosmos att söka sig själv
och göra mig hel

Under tiden ligger mitt landskap i träda
fastän i det fördolda sker
det mest fruktbärande

Jag lever på ytan men finns på djupet.

Medan livets alla val broderar vår livsväg
ser jag att under ytan, alldeles intill mig och ovanför mig
pågår allt - också det jag inte valde
därför har jag fått allt
under ytan.

söndag 10 januari 2016

Drömmarnas verklighet suckar i välbehag


Sjunker ner i levande vatten
Andas
Njuter
Drömmer

Dagar fyllda av ömsint kärlek
Barnbarn som uppskattar
min närvaro
Opretantiöst
men äkta
nära
lite våfflor
allt från änglalekar, tröstande samtal
till existentiella spörsmål.
Rikedom!

Så sjunker jag ner i
levande, skummande vatten 
som bubblar....
Cava...
Suckar av välbehag
Drömmer mina egna drömmar
i ångande hetta

Världar som slutit fred
Jag är mitt i
detta vidunderliga
liv
förgyllt av kärlekens alla kulörer

Jag drömmer en verklighet
och stjärnor glimmar i själens spegelbild
och jag blundar för att
behålla ögonblicket länge

När jag öppnar ögonen igen
är jag ett med lotusarnas ljus..

En salig stund på jorden.

lördag 9 januari 2016

Saga och verklighet


Jag vill vara som Isa...

Igår sade älskat barnbarn:
- Jag vill ha mina vingar..
  
-Självklart, svarade jag
och så hakade vi på de rosa, gyllne änglavingarna.
  
Så enkelt
Så underbart när sagan ännu är verklighet...
  
Och tanken for genom mig
När slutade våra ögon tindra som stjärnor?
När glömde vi våra vingar?
När gick verkligheten över i en saga?
När började vardag skymma magi?

Så hoppar hon omkring,
fjäderlätt i sin stjärnbeströdda klänning
och när det är dags att gå till sängs
vill hon sova i sin klänning
vingarna hakas bara tillfälligt av.

Så självklart...
Ingen får ta hennes frihet
rätten att flyga fritt
under glimrande himmel.

Idag vill jag klä mig i mina vingar igen...
var gömde jag dem för världen?
  
Jag ska leta tills jag finner dem igen...
de är min födslorätt.

torsdag 7 januari 2016

Midnatt råder, tyst det är i huset

 
Midnatt råder
tyst det är i huset
  
Vakna timmar
timme efter timme
 
Vakar
utan synbar anledning
  
Om natten kommer visdomen smygande
och kreativiteten håller hov
  
Någonting i mig vakar
under månens bleka sken
 
Jag är vaken
nästan hela natten
tid rinner som sand i timglas
 
Jag målar tusen tavlor
 som inte blir
Skriver hundratals böcker
som inte binds
Jag uträttar stordåd
som bleknar inför vintersolens uppgång
 
Det är som det är
Något sker som jag inte ännu kan se
 
Förr oroade jag mig över sömnlösa nätter
nu låter jag dem vara där
 
lyssnar när det är i tyst i huset
när ingen behöver mig
när bara änglavingars slag hörs
  
Jag har inget att säga just nu
midnatt råder i mitt väsen
tyst det är i mina inre rum
 
Andäktigt tyst