onsdag 30 april 2014

Så länge jag sann, tror och hoppas

(Målad av Carin Noelius)
 
Valets ögonblick;
anpassa mig eller fly
Är det verkligen värt det?
 
Som om det ens finns ett val att spela spelet eller inte...
 
Ett ögonblick av befrielse
som en slöja som viker undan
Ett lättnadens skratt
En doft av renaste kärlek
för icke-självets försök att få mig att passa in
 
Överlämnar mig till mitt inre barns osäkerhet
ger efter för existensens enorma smärta
född ur en värld full av villkor
En smärta jag försökte undfly
genom att anstränga mig
och ta till mig den kunskap
som verkade vara nyckeln till frihet
men som fängslade sig själv
 
Att vänta är att invänta och fördra
medan intellektet desperat försöker att hjälpa
Den ovetbara visdomen;
förkraftligandets mysterium
tar vägen genom min kropp
endast när jag dyker blind
in i djupens djup
 
Jag vet inte hur jag vet
Det jag vet söker sig fram till mitt medvetande
ett hastigt ögonblick
och letar sig ut ur mig i mötet med en annan
som den rökelse som inte kan fångas
medan den stiger mot omedvetenhetens skyar igen
 
Detta är jag
Mitt livs historia
Att falla in i en bottenlös brunn av smärta
för att finna mig själv
Är det verkligen värt det?
Bara sanningen gör mig fri -
den lyfter mig till ytan igen
för ett nytt andetag;
nytt ljus
 
Det finns ingen flykt och ingen anpassning
Jag är boken om livet och döden
endast i den överlåtelsen kan jag återkalla mig själv
 
Och när jag ser henne - mig själv -
kan jag hedra den obönhörliga processens djup
Resten är medel och medium
för en onämnbar transformation
 
Som om det ens finns ett val...
 
Oh, jag kan utstå smärtan av att gå igenom
så länge jag är sann
Jag kan bära det som gör ont
så länge jag hoppas
Oh, jag kan ge mitt liv
så länge jag tror
och i nederlaget böjer jag mig ner
mot mig själv
När inget mer finns att förlora
finns jag
är jag.

torsdag 24 april 2014

Det ligger i luften


"Det ligger i luften"
strömmar
krafter
influenser
ingredienser
fragment
av evolutionens gång
Existensens andetag
Helig Ande
Neutriner

Det finns så många namn och symboler
för det osynliga som föder det synliga
för det immateriella som blir till
 
Det ligger i luften
förvirringens ohejdade vana
inför en ny fas
både i det stora perspektivet som i det vardagliga
 
Den förvirring som griper tag just i mellanrummet
mellan det som var och skall bli
Den förvirring som angriper mig just innan framtiden slagit an en ny ton
ögonblicken jag undrar om någonting, någonsin skall ske
 
Den förvirring som finns där i förändringen
i förnekelsen av det jag vet
men ännu inte vågar veta -
i förnekelsen av att veta vad som är passerat,
ofrånkomligen över
blandad med ovissheten om vad som nalkas,
i förnekelsen av det jag inte längre vill
och det jag innerst inne vill
men inte vågar se

Förvirring
Det ligger i luften
oundvikligt
Svävar runt mig som moln
Beslöjar min klarsyn
Prövar att kompromissa
förhandla, förlänga
det som har sin gång
 
Det ligger i luften
Framtiden kommer mig till mötes
Luften blir klar och hög
det ögonblick jag erkänner att jag vet
 
Jag visste det innan jag föddes
det stod inskrivet i mina celler
ristat i min själ
mitt väsen reser enligt sin plan
 
Förvirringen är en illusion,
ett tafatt försök att kontrollera det förutbestämda
 
Det ligger i luften
jag känner det!


fredag 18 april 2014

Varje människas Via Dolorosa

 
Via Dolorosa
Smärtans väg mot korset
 
Det är påsk
Jag följer i stegen
Själens hermeneutiska evolution
lidande, död, uppståndelse och himmelsfärd
Nytt liv bortom nederlagens epicentrum
 
Hur många gånger har jag inte sjunkit ihop,
under livsödets tyngd
av misslyckanden, svek och smälek
av tvivel och otillräcklighet...
Förlorade slag
Liv i ruiner..
Outhärdlig smärta
uppgiven..
tillintetgjord...
 
Ändå säger jag dig, andas
Jag vet,
de tre dagarna (månaderna, åren) känns oändliga
andefattiga, livlösa, hopplösa och tomma
men livsanden uppsöker och återvänder från underjorden
från det du trodde var omöjligt
uppstår en ny tillvaro
 
Andas
Vänta
Var stilla
Tystnaden är inte Ordlös
I mellanslaget bidar potentialen sin tid
Det outgrundliga håller andan
 
Andas
Vänta
Var stilla
Evigheten rör sig sirligt
Dansar i tomrummen
Blir till
 
Ditt Via Dolorosa
det som tvingade dig ner på knä
det som avklädde dig varje chimär
det som berövade dig din mask
det som fick dig att ge upp varje livslögn
 
Det som prövade dig i din sanning
i din kärlek
i din tro
i din djupaste identitet
 
är också vägen till ditt eget
jag är - vägen, sanningen och livet
 
Jag vill kunna ge upp igen och igen...
för jag vet på "tredje dagen" föds jag till mer av mig själv. 

lördag 12 april 2014

Min kropp andas


Mina trötta tentakler som hör, ser och känner allt
svävar fritt
som vattenanemonernas stilla rörelse i havets djup
 
Min kropp andas sig själv;
det stora, gömda, eviga
som glömdes i sorlet av andras känslor,
drömmar och behov
som drunknade i andras sorg och ångest
som förliste i frågor som inte kan besvaras
i möten av brist på acceptans och försoning
som bars fram till mitt hjärtas altare
av sökande och sörjande
i en bön om lindring.
 
Förr trodde jag det fanns lösningar;
nödvändiga förändringar att göra
förbättringar att uppnå...
Metoder, läror och tekniker...
att erbjuda
till tröst för livets kval
 
Men intellektets strävan
egots kamp
det yttre jagets föreställningar
det rastlösa sökandet
efter svaret
vilseleder...
 
Jag har inget annat att erbjuda
än att du själv är vägen, sanningen och livet
en gudagiven gåva.
 
Också stängda dörrar är ett tecken
Det du besvärjer och motarbetar
är också vägmärken
Tveksamhet är också andens tilltal
 
Det du tror är misstag är också lärdomar
I det misslyckade ligger också skatten gömd
I varje steg finns magi
 
Att se utan att döma
Att låta kroppen andas
Vara
Leva
Tro
Hoppas
Ha tillit
Inget är uteslutet ur den stora planen.
 
Min kropp andas fri en stund
Släpper taget om varje idé
om varje strävan
om varje dröm
 
och plötsligt, plötsligt
är vinden fylld av svaret...
 
Det svar som inte kan uttalas;
bara upplevas.
Bara inandas
och anas
i luftig kärlek.


fredag 11 april 2014

Min kärlek

 
Min kärlek är en guldspunnen tråd mellan tid och rum
Den lever i längtans andrum;
där den flyende fjärilen längtar tillbaka till
kokongens omslutande famn
Min kärlek återföds i den rymd som blickar tillbaka
och återvänder till en ny framtid
I saknaden blir jag till;
fri att älska bortom tyngdlagens bördor;
fri att vara den flyktigt älskande som hastigt
- men för alltid -
berör din själs bördiga mylla.

söndag 6 april 2014

Blå toner


Min själ sjunger i blå toner
Det finns en längtan utan ord
Ett tyst vemod
En dold saknad
som bara vinden känner till
som sköljer över mig likt
vågor på en sandstrand
 
Min själ sjunger i blå toner
Det finns en sorg utan tårar
En tomhet utan botten
En djup ensamhet
som bara himlen anar
vars famn är lika vid
som horisontens linje
 
Min själ sjunger i blå toner
Det finns en fråga utan svar
En blick utan riktning
En mening utan syfte
som bara skyarna förstår
när den speglar sig i havets djup
 
och försvinner i det outgrundliga.


torsdag 3 april 2014

Favoritblomster

Bouganvilla i överflöd
gör mig lycklig
Frikostigt blommar den
översvallande
frodigt
Röd
 
Det gör mig bara så lycklig
att se livet hejdlöst blomma
inte återhållet
inte sparsamt
inte lagom
 
Bara helt och fullt
Så vill jag leva
 
Torrevieja, Spanien April 2014


onsdag 2 april 2014

Nära havet vill jag bo

Ett ögonblick av hav och sand
Ett andetag
och jag är hemma i mig själv
 
Bara ett andetag
sedan busar en liten ettåring
 
Men det är allt jag behöver
En blick
ut över havet
Doften av tång
Ljudet av vågornas brus
Vindens rörelse
Solstänkta vågor
 
och en liten ettåringen
som gräver i sanden
obekymrad
ännu fri
i nuet
 
Nära havet vill jag bo..
Så är det bara
 
Min själs flämtande andetag
vilar i evighetens suck
Ett ögonblick